Ibland undrar man hur en dålig bok blir en bra film, och hur en bra bok blir en dålig film. Att bra filmer aldrig blir bra böcker om det skrivs i efterhand är mer fakta än en undran.
Vad är det som gör att en bra bok oftast misslyckas så totalt när det gäller filmatiseringen? Den frågan har jag ofta ställt när jag läst en grymt bra bok och sedan sätt en halvtaskig film på det hela (tex En gesihas memoarer, samt den senaste Stolthet och fördom). Antagligen en manusförfattare som inte är varm i kläderna eller själva bokens författare som vill att filmen blir exakt som boken.
En bok på runt 300 sidor är väldigt svårt att komprimera till och med till en tre timmars film. Ta tillexempel Sagan om ringen, många blev besvikna för att så mycket utelämnades, och endel saker till och med ändrades! Jag menar att det var det som gjorde filmen så pass bra! Tänkt dig hur snabb och opersonlig filmen skulle bli om man skulle gått igenom allt. Att lära "känna" rollkaraktärerna och fatta tycker/mottycke för dom är A och O i en film.
Att våga ta sig friheter och ta bort delar ur boken är det bästa man kan göra! Som exempel kan vi ta Jane Austen baseradefilmen Förnuft och känsla med Hugh Grant. Den slutar inte äns likadant som boken. Den är forfarande en riktigt bra film, eller tack vare det, en riktigt bra film.
Sedan har vi En Geishas memoarer, en galet bra bok (lästips!) som blir en två och en halv timmes film som stressar sig igenom bokens alla delar utom de sista kapitlerna. Kärlekshistorien som nästan fick mig att gråta i boken berör mig inte ett dugg i filmen.
Varför? Jag får aldrig lära känna rollfigurerna, jag hängde med tack vare jag läst boken. Det hade varit bättre om de tagit bort endel av bokens innehåll för att stanna längre vid andra. Mycket bättre.
Samma misstag görs när filmer blir böcker. Man får i princip bara filmens handling, ingenting mer. Inga tankar, inga "bortklippta scener", inga detaljbeskrivningar av landskap, eller poetiskta berättelser. Bara filmen utan bilder. Så tråkigt och slöseri med tid.
Ja, nu har jag spytt galla över manus och böcker och filmer och en lång lista till. Hoppas jag inte tråkar ut dig som orkat läsa så här långt. Och så den stora frågan; Håller du med, eller vad tycker du?
xxx. Sara
3 kommentarer:
jag håller inte riktigt med, tycker faktiskt att filmen är bra, fast jag har ju inte läst boken. :) stolthet och fördom var ju också riktigt bra, den senaste.
Ja, smaken är som baken... delad. vid närmare eftertanke så gillade många stolthet och fördom. Jag föredrar boken. :o)
Att förflytta en nedskriven berättelse till filmduken är ett stort kliv och innebär ofta en del nödvändiga ändringar för att t.ex. tempot inte ska bli för långsamt. Vilken ambition man har med sitt projekt spelar ju också in. Försöker man filmatisera hela boken, har man tänkt utelämna en del "oväsentliga" detaljer eller låter man sig bara inspireras?
Skicka en kommentar